28 juli

Mindelo, Sao Vicente


Så är vi tillbaka i Mindelo efter ett dygns segling från Palmeira. Det är tredje gången vi är här och det är ett trevligt återseende av staden. Mindelo är som en blandning av en sydeuropeisk och västafrikansk stad och med en typisk kapverdisk stämning. Det är regionala val snart och musik och tal ljuder från olika vallokaler. Det finns alltid någon anledning på Kap Verde att spela musik.


När vi kom igår så gjorde vi först några båtbesök. Vi träffade igen David på Pavane som vi såg första gången i Galicien och sedan på Teneriffa. Han lever på en liten pension som han drygar ut genom att spela gitarr och sjunga på barer. Han uppträder regelbundet på ett café här i Mindelo. Av Pete och Silke på Sparrow fick vi senaste nytt om marinan och andra båtbesättningar. Det är delvis ny regim på marinan och nu kostar det bara en euro om dagen att lämna sin jolle i marinan. Jollebiljetten kan man sedan lösa in i marinans bar för en öl eller cola. Stan som bor i Dakar och seglar i Västafrika och på Kap Verde sedan många år, är här för att göra iordning en båt för leveranssegling till Frankrike. Han ska gå via Azorerna och har lite bråttom eftersom det börjar bli sent på säsongen. Gelinde och Achim har sin båt på land på ett av varven här. Dem har vi inte träffat ännu, men vi ska ta jollen över för att säga hej någon dag. Vi har gjort en ny bekantskap med Jens på Anni, också en Reinke (samma båttyp som vi har). Gemenskapen mellan segelbåtar är viktig, särskilt bland dem som lever under en längre tid på sin båt. Det kan vara för kortare eller längre tid, men det finns oftast en sorts öppen anda och man delar olika sorters erfarenheter.


Vi räknar med att stanna några veckor här. Vi vill ta färjan till Porto Novo på Santo Antao och eventuellt också gå med Orca till ankarplatsen på sydvästsidan. Om två veckor är det en musikfestival på Sao Vicente som vi hoppas kunna gå på. Det finns också några ärenden som vi tror är lättare att ordna här. Udo behöver nya glasögon och på Sal har vi inte hittat någon optiker som kan göra den slipning som behövs.

13 juli

Palmeira, Sal, Kap Verde

 

I måndags morse kom vi tillbaka till Palmeira. Överseglingen från Gambia tog sex dygn. Vi hade svaga eller måttliga vindar mellan nord och väst. Det gjorde att det tog lite tid och vi gick 570 sjömil på kryss istället för 420 som är den kortaste vägen. Nåväl, det var inte en särskilt jobbig segling, bara lite tålamodsprövande ibland då vi undrade om vi kulle komma fram denna vecka eller nästa. Vi kom i alla fall fram till Carlos 70-årsdag så vi kunde vara med och fira hela eftermiddagen och kvällen.

 

I Gambia fick vi handla en del livsmedel som kan vara svårt att få tag på här, till exempel havregryn, färskt smör och god yoghurt. Vi köpte också mycket grönsaker och frukt samt bunkrade stapelvaror. Teknik är relativt billigt så vi investerade i en ny solpanel. Vi gjorde av med mer ström än vanligt, troligen pga av att kylskåpet gick mer. Dygnsmedeltemperaturen var ungefär 32-33 grader. Mer energi skulle innebära att vi också kan köra vår watermaker utan att behöva starta motorn.

 

Värmen och luftfuktigheten var det jobbigaste under vår vistelse, särskilt då man skulle gå några kilometer. Det som var fascinerande var att se naturen i mangrovedeltat. Att gå på marknad och i affärer var en upplevelse. Det försiggår kommers precis överallt; i små affärer, stora affärer, bussar, taxi, frukt och grönsaksstånd på gatan, killar som går omkring och säljer parfymer eller pirat-dvd. För oss var det spännande men påfrestande. Två veckor var lite för kort tid för att smälta alla intryck. Om vi hade stannat längre tror vi också att vi hade blivit mer bekanta med några av de som bor i Lamin. I byn i närheten av lodgen var de väldigt vänliga och pratsamma.

 

En dag var vi bjudna på 65-årskalas för en fransk seglare. Det var bara franska besättningar och så vi. Det gjorde oss lite stolta. Tyvärr är det ofta så att de franska båtarna håller sig för sig och tyska, brittiska och skandinaviska båtbesättningar för sig, i alla fall i dessa trakter där de franska båtarna är i klar majoritet. Till en del är det säkert en språkfråga.